Ngorongoro

Det blir en tidig frukost innan vi ger oss av mot Ngorongorokratern. Solen går upp och vi har utsikt över Lake Manyarasjön. Strax utanför lodgen finns ett vattenhål där en flock zebror stannat för att dricka.

Resan går vidare mot kratern. Landskapet förändras då vi klättrar upp mot Rift Valley, jorden är tegelfärgad och grönskan frodig. Så klättrar vi sakta ner mot kratern, då dyker hon plötsligt upp på vägen, lejoninnan.

Kratern har skapats av en tidigare stor vulkan som kollapsat och bildat kratrar. Utsikten på väg ner är svår att beskriva så jag försöker inte ens men det gör nästan ont så vackert är det. Så mäktigt.

Väl nere i kratern njuter vi av zebror, gnu, thomsonantilop, elandantilop, buffel, flodhäst, hyenor, elefanter, lejon, vårtsvin och många andra djur.

Det är nåt speciellt att få se lejon så nära, detta lejon jagade ensam och fick snällt lämna över sin fällda gnu till ett gäng hyenor. Livet är hårt.En annan bil har fått motorstopp och Vincent som också är mekaniker är snabbt ute för att hjälpa till.Vi stannat för lite lunchbox vid flodhästpoolen. Det frustas o plaskas. Zebrorna betar intill. En helt vanlig lördag i Ngorongoro å vi får va mä!

Jag njuter av allt. Av de mättade färgerna, av alla växter o blommor som är så bekanta, jag vet redan hur de doftar. Jag njuter av att bara titta på folklivet omkring och tjuvlyssna på alla samtal som pågår.

Så styr vi kosan hemåt, trötta, väldigt dammiga och lyckliga över att få uppleva tillsammans. (ett hett tips till er som ska resa med tonårsbarn, res där det inte finns wifi, utom på särskilda platser, vi är alla sååå mycket mer närvarande!)