Strömmen kommer och går, wifit likaså. Telefonerna ställde inte om sig till Tanzaniatid igår så vi ställde väckarklockan med tanke på det, alltså en timme tidigare. Bil bokad till 7, vi kliver upp, ut o invänta taxibil som inte kommer..stresskänsla tills vi inser att vi är uppe en timma för tidigt..under natten har tydligen wifit fått lite bättre kontakt och våra telefoner har ställt om till tz-tid och detta innebär att vi gått upp 5 istället för 6. Vi gillar läget, äter fingerbanan till frukost och lyssnar på den afrikanska morgonens alla ljud.
Taxin till flygplatsen anländer, vi tar oss igenom första kontrollen. Här ska skor tas av, alla saker läggas på det korta rullande bandet som i andra änden tar slut väldigt snabbt. Här fumlar vuxna män i strumplästen med skor, skärp och pinaler som nu fort pressas ihop och liksom rinner över kanten. Det är mycket oklart var man checkar in och skylten med Mwanza ( vår destination) kommer aldrig upp. Vips har en incheckning tydligen öppnat i ett hörn av lokalen och efter lite fix får vi våra boardingcard.
Då vi passerat ännu en kontroll blir vi insamlade i en liten ring framför disken och man berättar att tyvääär så är det så att man flyger ett mindre flyg än beräknat och allas väskor kommer inte få plats. De informerar att de slumpvis har valt ut några väskor som får åka med och 200 kilo väskor lämnas kvar som kommer levereras imorgon istället…folk tar det med jämnmod och ingen verkar bli upprörd.

Det svajjar oroväckande i flyget i starten och jag känner att KBT inte är min grej just nu. Vi landar väl i Mwanza och vi blir överlyckliga när vi är bland de få lyckliga slumpmässigt utvalda som fått våra väskor med på planet. Yes!

Här möter oss vår vän Sanigo och hans ljuvliga fru Rakel. Det blir kramkalas och vi tar plats i deras bil. Vi blir skjutsade till vårt boende, ett katolskt hotell/konferanscenter vid Victoriasjön. Tydligen är även Tanzanias president på besök i staden denna helg så det är mycket folk i stan och de bokade rummen har getts till andra. Efter lite förvirring blir vi tilldelade andra rum och vi kan göra oss lite hemmastadda. Sedan blir det lunch och en tur till Mwanza stad. Mwanza är Tanzanias andra största stad och det märks. Överallt bilar, bussar, folk, motorcyklar, cyklar i ett enda kaos. Inga trafikregler verkar gälla för motocyklisterna som körande på passagerare, madrasser ( typ 10 stycken) ytterdörrar, plaststolar, kuddar med spets , höns och allt annat ni kan och inte kan föreställa er, kryssar mellan bilar och gångtrafikanter. Vi handlar vatten och ännu mer små fingerbananer, tanzanias bästa godis!

Det blir en tidig kväll efter en lång dag. Myggnätet har spetsvolanger men lite för stora hål här o där. Imorgon väntar utflykt med Saningo till ön Saa nane ( ön klockan åtta) och på kvällen är vi hembjudna till hans familj. Det ”väntar en överraskning” som min fru förberett berättar Saningo…och Rakel ser mycket nöjd ut.


