Strömmen kommer och går, wifit likaså. Telefonerna ställde inte om sig till Tanzaniatid igår så vi ställde väckarklockan med tanke på det, alltså en timme tidigare.  Bil bokad till 7, vi kliver upp, ut o invänta taxibil som inte kommer..stresskänsla  tills vi inser att vi är uppe en timma för tidigt..under natten har tydligen wifit … Fortsätt läsa Att bli slumpmässigt utvald..

Ja vad var det där med tygbindorna nu då? Orsaken till att jag halkade in på resan är helt min systers fel, eller kanske egentligen min brors eftersom det var hans idé att hon skulle följa med för att se det projekt som hon startat i en liten by som heter Katanga. I byn som … Fortsätt läsa ..på ett bananskal

Min kära make brukar säga” det blir roligare i livet om man säger JA”, och det är precis vad jag gjort nu…Jag har sagt ja till att följa med mina syskon Niclas och Eva-Karin på en resa tillbaka till Tanzania och vårt kära Keza, missionsstationen där vi växte upp mellan 1970-1989. Det är ju egentligen … Fortsätt läsa Tillbaka till Tanzania-syskonresan

Ytterligheternas resa. Den senaste veckan har gått i långsamhetens tecken. Vi har inte gjort många knop här på Zanzibar Retreat hotel. Ska jag välja poolen eller havet? Fisk eller kött till middag? Ska jag sola fram eller baksida? Många svåra val att ta ställning till. Den röda jorden har bytts ut mot en kritvit bländande … Fortsätt läsa Zanzibarfinal

Tidig morgon innan solen gått upp äter vi frukost med kaffe, papaya och avokado innan vi och packar in våra väskor i Landcruisern. Vår vecka på Keza är slut och det är dags för avfärd och resa tillbaka mot Mwanza. Några vänner har tagit sig upp för att säga farväl och vi kramar om varandra … Fortsätt läsa Bilresa utan ryggstöd, och så lite skäggsvampssalva

Söndag är lika med gudstjänst här på Keza. De olika körerna har övar i dagar två och bolingomusiken har strömmat ur högtalarna och man har övat danssteg på gräsmattan utanför kyrkan. Förra söndagen satt mamma längst fram mittemot högtalaren på maxvolym så nu förbereder hon sig på de kommande timmarna... Att en gudstjänst pågår i … Fortsätt läsa 12*bönor och ris

Avsked. Hur säger man adjö till någon man älskar? Hur hanterar man att man kanske aldrig ses igen? Idag har jag sagt adjö till min älskade mama Disa, min andra mamma, en av huvudorsakerna till denna resa. Nu ska hon ta bussen hemåt, en tvådagarsresa på skumpiga vägar i en vansinnesbuss. Vi följer alla henne … Fortsätt läsa Ett dammigt avsked och mera mat

Midsommarafton. Tänkte ta en promenad ner till ”mtoni”, floden där jag lekte mycket som barn, men nere vid stora vägen vänder vi ganska snabbt. Bussarna dundrar förbi med fruktansvärd fart på den röda lerjorden och lämnar oss kvar i ett tjockt finkornigt täcke av rött damm som tränger in i varenda por. Dessutom finns det … Fortsätt läsa Mätt-mättare-mättast

Tupparna galer ikapp med varandra och solen går upp över Keza. Idag är det tvättdag och Disa och Melida (som hjälper oss under vår vistelse här) gör upp eld vid tvättplatsen. Här tvättas det för hand och tvätten tar stor del av dagen. Jag har med mig en låda med läsglasögon som jag ger bort … Fortsätt läsa Läsglasögon och myrlejon i strut

Huset vaknar tidigt. Idag är vi bjudna på fest. Det är vänner till oss vars dotter gift sig och nu har de en fest där de ska få ta emot hemgiften från brudgummens familj och få gåvor från vännerna. Festen är på en tidigare grannmissionsstation som heter Muhange, några mil bort upp mot bergen på … Fortsätt läsa Hundranittonåringen och lite -Surpriiiiiiise!!!